Att vara en man som har cancer är inte lätt alla gånger. Jag skriver bara utifrån min egna erfarenheter och om sådant jag upplever. Jag skriver om hur min själ åker berg och dalbana med mig. Mycket av allt detta skulle kunna undvikas om man får stöd med prognoser och en bättre förklaring av vad cancer innebär. Som exempel skulle man först när man använder ordet cancer, tala om hur stor procent det verkligen är som blir frisk. Sedan när man blir placerad i typ-facket, förklara vilka olika typer det finns och deras olika procenttal, framför allt undvik att man lämnar öppet för spekulationer. När de sedan blir klara med vilken sorts cancer det är, då måste man veta alternativen. Annars gräddar man hjärnan på den stackars patienten. Jag fick aldrig klart för mig hur tidsplanen såg ut, annat än att jag kommer nog komma tillbaka till arbetet i mars-april. Så när jag idag frågade min läkare om hur det hela kommer att bli, så blev svaren undvikande då det hela glider i tid igen.
Snickar jävel gör ditt jobb!!
Vad ska man säga? Jag måste stå ut en vecka till, sedan en vecka till. Jag måste hålla mig, jag måste vänta, vänta, vänta!
Just nu väntar jag på dropp och en färd till operation för mera prover i halsen.
Vänta, vänta, vänta!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar