Torsdag, omgång ett, statyetten är min!

Klockan  åttahundra klev jag upp efter att sovit med viss anspänning, det kändes i tänderna. Kaffet och tidningsläsningen gick fort. Sedan bara en undran, hur kommer det sig att när man har fjärilar i magen så har man fått för sig att dessa försvinner, med ett toalettbesök! Nåja, det doftade inte liljekonvalj direkt, efter besöket, snarare tjärpastiller och äggmacka.
På Sahlgrenska kom ångesten, ont i magen, kallsvetten,  tillsammans med spänd förväntan, och nervösa skratt. Vi, min fru och jag träffade nya offer av cancern, och vi förklarade vad denna konferens handlade om, och när vi sjuklingar var intressanta. Vi konstaterade åter igen att det saknas information om detta, och innebörden av en sådan här konferens.
Efter ytterligare väntan som gjorde att man nästan höll på att förgås i osäkerhetens töcken, fick vi träffa min läkare. Vi pratade om att de hade hittat modertumören och var den satt. Vilken behandlingen som nu var aktuell och tågordningen för de olika stegen.
Vi pratade om biverkningar och om hur och var de olika behandlingarna kommer att utföras och i vilken form.
Ytterligare en undersökning gjordes, och vi konstaterade att vi var friska. Så nu närmast ligger några kontroller på KSS, förhoppningsvis i mellandagarna, annars någon av de första veckorna i januari.
 Där efter Göteborg, för utprovning och några kontroller, sedan börjar prövningens tid.
Fem dagar i veckan ska jag få strålning, en av dessa är det cellgift och strålning två gånger under den dagen.
Biverkningar, ja sådana blir det. Hur stora beror på mig som individ och hur jag tar emot behandlingen.
Min prognos lämnar jag med att, om allt går enligt plan, inga komplikationer. Då är jag Mr 100% till sommarn. Nåja, utan att överdriva så är jag i alla fall Mr 75% då, sedan är det bara att jobba vidare för att nå, Back in full business!!! Yii Haa!