Solstorm? Jo pyttsan!

Nu är det dags att ta sig en funderare på samhällets sårbarhet! 

Har ni tandläkarskräck? Det går att vänja sig!

Så i helgen gick en tand sönder när jag åt mjukt bröd. Det sa knak och halva tanden gav upp. I måndags ringde jag till tandläkaren och fick tid på tisdagen. Priset var rätt okej för att de fixade en halv tand, 500 spänn för 15 minuters arbete. Idag klockan 12.45 när jag drack kaffe kände jag något hårt i munnen, det var en tand del! Ytterligare en tand har gått sönder. 12.30 stängde de jourtandläkaren, så jag får vänta till måndag innan jag kan få en ny tid. Det är ju tur att den bara värker lite. Det blir den fjärde tanden i år som går sönder så det blir mitt sjätte tandläkarbesök på ett år. Hade munnen varit en bil hade jag tröttnat och bytt nu! Som om det inte vore nog med att min ventilation pajat! Det kommer att gå på 20 lök att fixa den! I dag känns det som om jag har lite motvind!

För varje dag som går dör jag en smula! Tänk, det gör du också!

Mina vänner lider, min hustru lider, mina barn lider och min familj lider! Bara som en upplysning, det är jag som är sjuk, det är mitt liv som håller på att ta slut. Ni lider för att jag är sjuk. Jag lider av min sjukdom! Det är ni som kommer att sitta på bänkarna och gråta, men det är jag som ligger i kistan! Att ha cancer och inte bli friskförklarad äter ens livsvilja, det stjäl all energi. Samtidigt som man "vet" att man kommer att få OK på den kommande kontrollen, är man livrädd för NOK! Varje gång ser man infernot man måste genomlida, igen! Strålning, cellgifter och operationer! Ett resultat som du inte vet, av en ekvation ni inte har en aning om! För varje dag som går dör jag en smula, samtidigt som jag når ett steg närmare OK! Eller inte! Det är tungt att vara människa!

1 av 3, eller 5.

När jag ser mig om i mitt liv, då ser jag människor som sliter för sina liv. Tänk det gör jag också!

Jag ser människor som lider varje dag. Tänk det gör jag också!

Jag ser vänner bli sjuka och dör, jag ser vänner som blir sjuka och lider. Tänk det gör ni också!

Min sjukdom är inte unik, den står och tvekar på din tröskel! Eller om det är din, eller din! 

 Det som skrämmer mig är att jag kanske får en cancer som inte har procenten med mig, utan är en ny modell som dräper. Jag vet inte, men jag vet att fler i min omgivning kommer att få cancer, och att jag kommer att lida tillsammans med dem, vare sig jag vill eller inte! Varje cancerfall i min omgivning startar om mitt lidande! Varje gång blir jag upplyst om tiden och min bräcklighet! Varje gång, lider jag tillsammans med dem, för jag vet vad de vet! Jag har känt det de känner! Jag har stått i deras skor, men jag går inte deras stig! Deras målbild är inte samma som min, bara för att deras är också unik, precis som min är! Slit med era liv så länge ni kan styra över dem. Sedan är det bara att sitta ner och åka med. Spänn säkerhetsbältet, stäng dörrar och fönster för nu blir det åka av!!!

Vem är du som kommer här och skriver mig på näsan?!

Hej! Det är jag. Det är jag som är någon annan!

 Du känner mig kanske eller inte. Det är jag som ringer till polisen när du ser att din granne får inbrott. Det är även jag som ringer till brandkåren när du ser någon drunkna eller en skogsbrand.

 Det är även jag som ringer ambulansen när du ser någon trafikolycka och det är även jag som hjälper till. För du kan ju inte eller vågar inte, för du kanske gör bort dig. 

Så då får det bli mitt jobb att ringa 112, att göra konstgjord andning eller att lägga ett bandage, för du vet ju inte hur man gör när man hjälper en medmänniska, så länge det inte handlar om att skänka pengar till ett bankgiro.

 Men det behöver ju inte vara så allvarliga saker som jag gör när du inte orkar, jag ringer även och fel anmäler din telefon, eller vattenläckan på din gata. Jag är även den som letar efter bort tappade saker eller människor som har gått vilse.

 Mitt jobb är att fixa allt det du är för lat för att göra. Jag plockar ur tvättmaskinen och luddet ur filtret och jag diskar besticken du använde när du åt din lunch på jobbet.

 Det är även jag som plockar upp ditt skräp som du glömde när du gick från badplatsen. Kanske känner du mig ibland men det verkar som om du förnekar min existens, ja det är så det verkar. 

Vem jag är? Jag är ditt samvete som ibland gnager på dig, men som du för det mesta ignorerar. 

Jag är det ansvar du borde ta men väljer att inte se! 

I förvirringens tidevarv!

Vad är det du vill ha sagt!

-Hur mår du?
- Jo tack bra!
- ja det säger du, men hur mår du egentligen?
- Vill du verkligen veta det?
- Nä, men man verkar mer engagerad i sina medmänniskor om man säger så!
Man tittar dem i ögonen och nickar och hummar lite, sedan efter en stund så säger man, det var kul att ses men nu måste jag gå!
- Men varför säger du så om du ändå inte bryr dig? Vad är poängen i det?
- De känns lite bättre att låtsas att man bryr sig, för det gör man egentligen, men man vill inte veta allt.
- Är det inte bättre då att säga : Tjenare, vilket väder vi har!
- Nä fan, tänk om de är bönder då tar ju gnällandet aldrig slut!
- Du är ju inte klok! Hur många bönder känner du?
- En!
Hur länge sedan var det du träffade honom?
-Förra veckan, jag höll aldrig på att bli av med honom efter jag kommenterat vädret!
- Vad sa du då?
- "Tjenare hur går det med potatisen i regnet?" och han frågade om jag verkligen ville veta det. Då sa jag det dummaste jag någonsin sagt, "Ja visst, annars hade jag väl inte frågat!"
- Du är inte riktigt klok! Tjenare!
-Tjenare!

- Där ser du mannen, folk orkar inte med en om man är ärlig! Så det är bättre att blåljuga dem i ansiktet när man har bråttom för då pratar de inte så länge!
- Du, det räcker säkert med att säga ett enkelt, HEJ! och sedan gå vidare!
- Fan det var smart! Den fräckisen har jag aldrig provat!
- Att du i över huvudet taget släpptes ut från grundskolan är för mig en gåta!
- Ha, de sa att min kunskap inte fanns med på betygsskalan! Så det var därför det såg ut som det gör på mitt betyg!
- Herre gud, du är verkligen en idiot ibland!! Man vet ju inte om du spelar korkad eller om du spelar smart som spelar korkad! Eller om du tillhör den mängd elever som har en tidigt uppfyllnad av kunskapsnivån. Som det helt enkelt inte går att lära något mer!
- Aha, vem är det som är idioten nu?! Jag lär mig nya saker hela tiden! Nyss lärde jag mig att det räcker med att säga hej till folk! Tack för den kunskapen!
- Suck. Du låtsas inte! Du har säker betyg som bekräftar din kunskapsnivå! Hittar du till mjölken utan GPS?

Jag stödjer Föne IK. Gör det du också!

Jag stödjer Föne IK. Gör det du också!

Hur långt är ett snöre!

Överraskningen för kvällen, mostrar på orten! Överraskning nummer 2,( som egentligen tillhör det normala) jag har mycket värk efter träningen och tagit extra smärtstillande. Detta gör att jag måste ta medicin mot illamående. Dessa piller gör mig trött och ger mig huvudvärk! Tar jag piller mot huvudvärken måste jag ta piller mot magsmärtor. Dessa piller gör att jag blir förstoppad och måste äta medicin mot detta som då ger mig mer värk och mer illamående. Så hur lång är ett snöre, och när tar det slut? Jag tar extra sömntabletter så att jag kan sova bort hela skiten och förhoppningsvis mår jag bättre imorgon, mindre värk och illamående. Jag kanske rent av kan vara trevlig istället för sur och grinig. Jag kanske rent av är smärtfri och all denna skit aldrig mer kommer tillbaka. Nå ja, man kan ju alltid drömma och hoppas, livet är inte rättvist men mitt namn fanns inte med i dagens dödsannonser så det rullar vidare ett tag till! Tjola hopp på er!

Det löser sig Olsson, det ordnar sig nog!

Nu gör vi så här, det innebär inget trassel för dig och du förlorar inga pengar! Jag kan bara konstatera att det låter mycket när kattorna skiter! Hög vis med papper att fylla i! Mängder med intyg att skaffa! Stora trumman mullrar och lilla jag skakar av skräck och ångest. Tack så jävligt mycket för ingenting! Nu gäller det att ta sig samman, djupandas och att försöka hålla rösten under kontroll, utan att gråten hörs. Mikael O dog för tre och ett halvt år sedan, nu finns det bara ett skal med en röst och ett utseende som är likt den som dog. Kraften, styrkan och elden har falnat och försvunnit. Kvar är någon enstaka gnista, kanske en kolbit som flammar till. men kraften och styrkan är borta. Numera är jag en grill som håller på att slockna, det går att hålla korven varm, men duger inget till om du vill grilla! Jag är ledsen men även om viljan syns ibland så finns inte orken kvar. Jag är glad för att jag orkar leva vidare, men snälla, snälla, förvänta er inga under av mig längre för Hercules i mig är död!Det fixar sig Olsson
(S. Rubin)

För att göra en tämligen lång historia kort
Så var det så här:
Sen en tid hade Olsson haft gott
Om bekymmer och besvär
En och annan depression
Stort behov av tröst
Vi satte ner Olsson på en stol
Och tog i med en och samma röst

Det fixar sig, Olsson
Det löser sig nog
Det reder sig alltid
Sanna våra ord
O-o-o-Olsson
O-o-o-Olsson
Det fixar sig, Olsson
Det gör det till slut
Det fanns en väg in
Och det finns en väg ut
Kom igen Olsson, kom igen!
Kom igen Olsson, du hittar den
Till slut

- Vad är det som händer? sa Olsson
Det låter som det handlar om mej
Vi sa: - Vi har bildat
En stödförening för dej
Alla behöver
En egen hejaklack ibland
Som kommer hem och tar i
För kung och fosterland

Det fixar sig, Olsson
Det löser sig nog
Det reder sig alltid
Sanna våra ord
O-o-o-Olsson
O-o-o-Olsson
Det fixar sig, Olsson
Det gör det till slut
Det fanns en väg in
Och det finns en väg ut
Kom igen Olsson, kom igen!
Kom igen Olsson, du hittar den
Till slut

Alla behöver
En egen hejaklack ibland
Det här är din
Och nu tar den i
För kung och fosterland

Det fixar sig, Olsson
Det gör det till slut!
O-o-o-Olsson!
O-o-o-Olsson!
Det fixar sig, Olsson
Det finns en väg ut!
Kom igen, Olsson, kom igen!
Kom igen, Olsson, kom igen!

Det fixar sig, Olsson
Det löser sig nog
Det reder sig alltid
Sanna våra ord
O-o-o-Olsson
O-o-o-Olsson
Det fixar sig, Olsson
Det gör det till slut
Det fanns en väg in
Och det finns en väg ut
Kom igen Olsson, kom igen!
Kom igen Olsson, du hittar den
Till slut

Märkliga saker händer!

Tänk er att veta hur ni bor! Ni bor i ett bra hus med källare, i ett bra område, och har bra lön. Sedan kommer det någon som talar om för er att kejsaren inte har några kläder och helt plötsligt ser ni att ni bor i ett ruckel som står på plintar i ett ghetto, och lönen ni hade bara räcker för att hålla svälten borta. Dessutom kommer dina utlandsresor endast bestå av turer utanför tomten, för kedjan räcker inte längre. Det är nu du får ditt livs överraskning!!!Någon säger med avundsjuk ton: "- Du har det bra du, som kan gå hemma och slå dank!" Nu förstår ni mitt kraftuttryck när jag spänner ögonen i folk, stampar med foten, hytter med fingret och säger "- JÖSSES!"

Jösses

Även denna dag var en del i mitt liv!

Fredag och jag provkörde en ny bil. Jo ni gissade rätt det var en Toyota RAV4 med 6 stegs automatlåda. Jag fick ett bra och intressant bud, men frågan är väl, kan det bli bättre?

För övrigt så är det som vanligt, värk och sådant som börjar kännas som trivialiteter man inte pratar om. Jag har nu 2 år kvar till min frisk förklaring från cancern. Det är 4:a undersökningar kvar sen är jag frisk i kroppen även med ett papper som säger att jag är fri från cancern. Men själen är ärrad och kommer nog aldrig att läka, det kommer kanske göra mindre ont, men aldrig att glömmas!

 Cancern har stulit en stor del av mitt liv, min sömn, min hobby, min livsglädje, min vilja att göra saker bättre, min ork och min tro på mig själv. Men det är ju inte utan att jag har fått saker också så som en livskamrat och ett äktenskap som limmats med samsyn, glädje och tårar. Jag har fått en ny syn och värderingar på/av mitt liv. Saker som legat bland mina topp tio viktigaste i mitt liv har glidit ner och bytt plats med sådant som jag inte värderat. Som exempel: Jag hade aldrig tidigare trott att varje morgon man vaknar och man känner att man lever, med eller utan värk, skulle vara ett steg till att lära mig något nytt, ett steg till på min resa och äventyr. Jag har alltid sagt till andra att deras första steg är ett måste för att ett äventyr och resa ska starta, men jag har aldrig sett att även jag är en vandrare och äventyrare!

Så, mitt äventyr med Hemvärnet är avslutat och det har varit en kul resa med många minnen och många steg. Men nu står jag på perrongen på Skövde centralstation och tittar på Hemvärnståget som rullar ut från stationen utan mig. Jag försökte att få en ståplats i form av att vara veteran efter 20 år som hemvärnssoldat och 43 år inom frivilligförsvaret, men de sa tack, men nej tack! Om jag är bitter? Självklart, och dessutom tycker jag att det är orättvist. Fast nu måste jag som före detta fänrik i Hemvärnet släppa taget och gå in på stationen för att köpa en biljett till nästa äventyr, jag har en ny resa på väg, jag vet bara inte vart ännu, men med tid kommer råd! Och med en skräckblandad förtjusning ser jag fram mot nästa steg i mitt nya äventyr. Det är lite som inför första gången man skulle flyga, pirr i magen av förväntningar. Speedad tankeverksamhet där man försöker att förutse något man inte har en aning om! Ryggsäcken är packad och vandrings kängorna är på sedan länge. det är bara det att jag inte fattat det!

Var cancern än suttit hamnar den i huvudet till slut.

Jag har varit på Sahlgrenska och fått klartecken för ett halvt år till. Så i Oktober börjar oron att krypa på igen. För att förklara oron; tänker er detta med ett återfall av cancern. Då står man inför eventuell njursvikt, vävnadsskador som inte går att reparera, ansiktsprotes, tandlöshet, talsvårigheter eller stumhet, blindhet, dövhet eller rent av död. Jag har skador idag som är livslånga, sådana som bara blir värre men som går att leva med. Det går säker att leva med allt det anda jag räknat upp också, det finns levande bevis på det, jag känner flera. Men cancern drabbade inte bara mig, den drabbar hela min familj. Nej visst, inte direkt, men indirekt. Deras oro för mig är också en belastning, på ett sätt som är svårare att beskriva, för jag kan inte tala om för någon att de inte behöver oroa sig, att det fixar sig! För det vet inte jag! Mina nackskador är svåra att beskriva, bara för att jag inte vet hur jag kan berätta om dem. En del skador och problem skulle med största sannolikhet dykt upp ändå på grund av att jag blivit äldre, men utan cancern så hade de mer troligt kommit när jag passerat 60+ istället för som nu 50+. Jag har alltså redan blivit bestulen på 10 år av min livslängd. Så rent kroppsligt har jag passerat 66 år, men min fysiska ålder är endast 56. Ett återfall skulle stjäla minst 10 år till av mitt liv, kanske hela. Så när man frågar någon som har haft cancer eller har, måste man tänka på att dessa personer har haft påhälsning av en tjuv, en riktig energitjuv som rider en om natten, en som stjäl ens kroppsliga och mentala lugn på dagen. Det är en mental belastning som aldrig släpper. Bara för att man kan bota väldigt många cancertyper så innebär det inte att de drabbade sedan är friska, de har BARA blivit av med en sjukdom. Så skänk gärna en slant till CANCER REHAB FONDEN för det är även där pengar behövs.

Semlornas dag!

Idag, är det möte av viktig natur.
Det beror inte på mig om det slutar i moll eller dur.
Så där ja nu är det någon annans fel igen, en semla till kaffet är ju riktig mumma, om det är laktosfri grädde. Vanlig grädde gör att jag kommer att må "skit" dåligt hela dagen, så då är det bättre att avstå. Tack, men nej tack!

Jag fick ett brev idag!

Jag började på en ny avdelning i måndags, eftermiddagsskift och allt. Fortfarande 50% och det verkar vara ett överstigbart hinder. Att jobba skift alltså. Tråkigt med att man sover så dåligt fortfarande, och att man har så fruktansvärt mycket mardrömmar, det gör ju inte direkt att man vill sova.

Ett brev med frågor.

Det kom ett brev med ett utlåtande som gav mig fler frågor än svar, dessutom så fick jag svar på frågor som aldrig ställts! Förvirrande i högsta grad! Det hela gör att jag får en väldigt massa telefonsamtal att göra, för jag har en massa frågetecken att räta ut.

För övrigt intet nytt!

Idag så ska jag avrusta mitt liv som Hemvärnssoldat, jag har tid på förrådet men har ett vapen att försöka att bli av med också. Jag har haft lite väl mycket omkring mig de senaste månaderna för att jag skulle känna mig bekväm i det hela. Min "ATT GÖRA" lista börjar att likna en lista med saker som jag måste leja bort för pengar jag inte har. Tja, jag säger som min gamle far sa; Allt ordnar sig, inte jämt till det bästa, men det ordnar sig! Med lite tid och perspektiv så ser man det i ett större sammanhang och ser då att problemen är inte så stora och tar inte så lång tid att lösa. Troligen är inte kostnaderna så höga heller, bara oförutsedda. Mitt liv rinner vidare som den lille bäcken i Nalle Phu! 

Veckans Charlie är död! Länge leve nästa veckas Charlie!

Visst kan satir svida. Visst är det så att kritik kan göra ont. Men det uppstår bara om det finns skäl för att kritiseras eller någon har gjort något ovanligt korkat. Nu innebär det inte att det är korkat bara för att någon tycker så, det är bara så att deras ramar är olika. Men än en gång bevisas att pennan är starkare än svärdet mot tankar. När man dräper oliktänkande för att de inte tänker "rätt"! När man mördar tecknare för att de ritat en karikatyr! När man mördar författare för att de skriver "fel"! Då är mördarens tanke redan förlorad, då är mördarens anhängare redan av annan åsikt, då ser alla redan att Kejsaren inga kläder har! Det är endast den nakna sanningen kvar!  En enad värld fördömer den islamska terrorismen idag! Sorry Muhammed, men dina anhängare har skitit i det blå skåpet!