Ibland så står man upp utan att veta det själv!

Sluta att tyck till om allt! Självfallet blir då frågan varför då? Varför ska jag sluta att ha en åsikt bara för någon tycker så? Jag är en tänkande individ med utbildning och erfarenhet, så varför ska jag böja mig för någon som har en massa inbillning och är mindre erfaren? Varför ska jag böja mig för att någon vill så? Jag vet att jag kan dräpa människors karriärer, jag har de kunskaper som andra kallar för sina lik i garderoben. Nu är det bara så att jag är inte mycket för hämnd eller sådant, för det ger mig bara mer att komma ihåg som är av ointresse. Jag har ett liv som jag är rätt nöjd med, tills idag.
Jag hade faktiskt aldrig sett det på det sättet, jag har bara skakat på mig och tänkt, "Jösses, vilken dålig dag den har idag!".
 Jag har alltid försökt att vara den där någon annan som hjälper folk som har blivit utsatta för diverse felaktigheter eller bara livets nycker. Detta har jag gjort för att jag tror på människor, men försöker att leva med att det finns gränser på vad man kan klara. Jag fick det förklarat för mig av en präst att:  Varje vuxen individ är skyldig att ta beslut.
Att utföra handlingar som skadar andra människor är beslut.
 De är också skyldiga till konsekvenserna av sina beslut.
 Ingen människa som är myndig och fri kan överlåta sina besluts konsekvenser på någon annan.
 Man kan blunda, hålla för öronen och hålla tyst och på så sätt förklara för sig själv och sin omgivning att man inte har sett något, man har inte hört något och man har inte sagt något.
 Men man tog beslutet att blund, hålla för öronen och att vara tyst, i vetskapen om konsekvensen av beslutet.
 Därmed är man skyldig! Att inte ta beslut är också att ta ett beslut.

På söndag är det dags att ta ett beslut, oavsett hur det ser ut så får det konsekvenser. På Söndag är det valdag! Fundera en gång till nu innan det är för sent! Vilka konsekvenser kommer ditt val, din röst att få för alla oss andra i vårt land och samhälle!

Det är dags att ställa sig upp och förklara nu! Det är dags att ställa sig upp och stå för sitt val! Det är dags att se konsekvenserna av just ditt val! Tänk en gång till, du är skyldig dig själv den chansen!

Den snillrike riddaren Don Quijote av La Mancha!

Behåll ni er bitterhet och er högfärd, ni gammalkristna. Förgiftade av er rasistiska besatthet. Jag däremot tar för min del fräckheten, humanismen och storheten i att vara filantrop som mitt svärd. Ni kläder er i missunnsamhet och okunskap och det verkar vara det mod och mode.
De ni gör orätt skall jag med tanken, pennan och vilja, åter göra rätt! 

Att vara den som slåss mot väderkvarnar, är ur en betraktares ögon fånigt då de inte känner historien bakom maktkampen. Att kämpa för att gör rätt och rättvisa innebär ibland ett offer, offer som vida överstiger grundkostnaderna. Att vara 100% rättvis mot alla innebär att man ibland är småaktig och hård och ibland generös och mjuk. Att vara orättvis är att vara känslokall och att se alla ursäkter som undanflykter. Man måste vara digital, ett eller noll, det går inte att vara båda eller inget. Eller också är man en analog person, där rättvisa är individanpassat på samma sätt som att man ser på kvalité.
 Kvalité är inte hur bra din service eller produkt är. Kvalité är hur din service eller produkt uppfattas av din kund.
Rättvisa är då din uppfattning och rättspatos följer ditt sätt att se på världen. Detta kan då innebära att det är en orättvisa för någon annan, eftersom dennes världsuppfattning och rättspatos kan ha ett annat grundtänk. 

Lag förutsätts vara digital, och om den vore det så vore det fruktansvärt enkelt, eller!? Skyldig eller oskyldig.
 Men vägen till att nå fram till det digitala beslutet är fruktansvärt analogt. Det styrs av om och men, ursäkter och förklaringar. Det kompliceras av status och principer, av känslor och idéer. Allt detta plus lite till ska med i värderingen och beslutet. När sedan beslutet är taget så kommer nästa delmål. På vilket sätt ska detta drabba föremålet för beslutet. 

Om man vill att saker ska vara digitala, ja då kommer människor att komma i kläm, för att just deras situation är ett gränsfall. 
Om man å andra sidan vill att saker ska vara analoga,  ja då kommer människor att komma i kläm, för att just deras situation är ett gränsfall eller för att något annat har blivit fel, men det går att ändra eftersom man ser individen. Dock finns det gränser i även i ett analogt system, där även det blir digitalt.
Hört från en person som jag inte kommer ihåg på annat sätt än detta: Det enda som är förutbestämt när du föds är att du ska dö! Allt där emellan är val och påverkan!