Världsrymden invaderar oss!! De kommer i hundratusen tal!!

En morgon när jag så ut för att kolla vädret, fick jag syn på dem! De kom i tusental, himmeln var fyllda av deras skepp! Jag letade rätt på mina grejor och kollade hur mycket ammunition jag hade hemma samt mängden vapen. Där efter startade jag upp tvn då det drog sig mot nyheter.
Nyhetsuppläsaren var något skakad när han läste upp ett meddelande som var till alla jordens folk.
 " Vi kommer från en främmande planet som skadats så allvarligt att vårt folk inte längre kan bo där i de antal vi är.
 Vi klarar inte av att försörja oss på vår hemplanet och den är mycket förorenad och förstörd av långvariga krig och dålig hushållning av våra resurser.
 Under en lång tid har vi sökt efter en liknande planet som vår, och vi har nu funnit den.
 Därför är vi här, vi vill bosätta os hos er och hjälpa era folk till förståelse av vårt tekniska försprång i rymdteknologi, samt allt för att vi tillsammans ska kunna rädda er planet så att vi skall kunna leva i samförstånd!
 Vi som kommer i den första omgången är en liten grupp på cirka 4 miljarder individer.
 Vi har bedömt att er planet skall klara en befolkning på 50 miljarder.
 Så efter oss kommer ytterligare 30 miljarder individer.
 Vårt mål hos er är att ni bereder oss plats där vi kan bo, där efter bygger vi ut er värld så att vi alla kommer att få plats och kommer att kunna leva tillsammans"
Jag satt mig ner, tittade på min händer och tänkte, det måste varit så här indianerna kände sig när vi stal deras kontinent.

Våra mål är att hitta en annan planet att bosätta oss på!

Varje gång vi jordbor tänker att vårt folk behöver mer livsutrymme, så vi tittat efter en annan planet att bo på! Inte, vi letar efter andra planeter att lära av! Tänk om vi klarar att böja tiden så mycket att det skapas maskhål i universum som vi kan färdas igenom. Tänk att vi en dag hittar en planet i ett solsystem som vårt, som ser ut som vår, fast inte har kommit lika långt som oss. Tänk om vi i en framtid bestämmer oss för att invadera oss själva. Eller bara hittar en annan planet att flytta till, bör man då inte först fråga om det är okej att vi kommer med en 4 miljarder människor och tar över deras värld! Kommer vi då att bli en andraklassens invandrare där? kommer vi att klara av att integrera oss med deras samhällsstrukturer, eller vill vi att våra lagar ska gälla vårt folk, fast vi befinner oss på en annan planet? 

Vår värld är byggd på krig. Detta på grund av att vi inte vill samma sak! Vi säger att det är religionen som är det stora problemet. Processionerna, deras möten och deras uppläsare ur deras heliga manifest. Deras samsyn på kvinnor, vad som är rätt och fel. Hur man bäst uppnår den gudomliga upplysningen. Deras psalmer och psalmsång. Deras mötesplatser och ansamlingar av likasinnade! 

Jag fick häromdagen en aha-upplevelse. Första Maj/ Påsk, eller Bibeln/Maos lilla röda/koranen/Marx/ Mein kampf/ Liberalism/ socialism alla är lika med deras heliga maifest. Präster, politruker, imamer eller föreläsare, de är dessa som är de som styr dina tankar genom "upplysning".  Psalmer, böner utrop eller kampsånger. Processioner eller marscher, det är dock bara olika beteckningar på samma sak. Målet med allt detta är att du som "LITEN MEDBORGARE/ TROENDE" skall känna samhörighet med andra i dina insikter/åsikter eller tro. 

Ta hand om er, tro på vad ni vill, för det är vår förmåga att ha drömmar att uppfylla som leder världen framåt.

 

WoT !!! Nu är man där igen!!!

Orsaken att jag slutade med spel är att jag fastnar! Timmarna bara rinner iväg och allt man har tänkt att göra förblir ogjort! Man blir ett av spelets figurer så hårt att allt annat försvinner. Efter någon timme eller så börjar man att få kramp och värk. Man behöver gå på toa men man ska bara spela färdigt en omgång till!!! Orsaken till att jag slutade med att spela var just detta, man blev en del av spelet och man känner tillfredsställelse av att utvecklas och att vinna. Men det är bara där man blir bättre, mer uppmärksam, snabbare på förändringar och snappar upp taktik. I verkligheten sitter man vid ett skrivbord  är ouppmärksam och svär. Det är nog dags att ta avstånd igen, fast jag ska bara spela färdigt först!

Vilken uppgift har en koordinator?

Jag trodde att sjukhuset hade koll på tid och plats, de har ju tillsatt en person för just detta ändamål! Ändamålet att JK- Neurokirurgin - Röntgen på Sahlgrenska och röntgen, Öron näsa hals i Skövde ska hålla ordning på vad som gjorts och vad som ska göras. Tider, platser, journaler och journalanteckningar allt sådant så att jag inte ska behöva fundera på detta. Men nu vet jag bättre, det är tydligen mitt jobb som patient att fixa, ordna och dona för att få allt att fungera. Varför har de då en koordinator anställd? Jag kan ju göra jobbet bättre själv, tror jag i alla fall! Men det är förbaskat jobbigt att hålla ordning på läkare i Göteborg, KSS och vårdcentralen samt allt de har sagt. Jag får väl försöka reda ut detta i morgon.

Semester, en tid för att förstöra alla förhoppningar och drömmar!

Jag sitter och äter torkat renkött. Vilka minnen det väcker, man kan ju knappt tro att det är sant, för det var så länge sedan sist. Fjällvandring på skidor med renkött, leverpastej och öl i packningen! Snöbivack, och ja jädrar vilken frukost!

Detta pris vill jag tillägna.............

Om jag ska säga allt jag tänker hela tiden då hinner jag inte skriva. Jag har multipel tankeverksamhet, eller som någon smartis sa: Du är så förbaskat disträ, att du glömmer att gå!
Fast det var egentligen bara det att jag tänkte på så mycket samtidigt att hjärnan kunde inte sända signaler till benen, CPUn var nästan överbelastad!!  "Necesse est multus timeat quem multi timent" - Många måste den frukta som många fruktar.

Härberget, Därberget och Billingen.

Att gå från tanke till idé, och från idé till handling är svåra moment. Ett av de största hinden är att urskilja ett träd i skogen, säga att detta är ett träd i skogen och att inte se en skog full med träd. Visst är det så att man återtar idéer som någon annan haft. Men för det mesta så har denne någon annan aldrig drivit dem tillräckligt hårt och långt, vilket gör att man är en tanketjuv, helt utan att veta om det. Jag tror att alla idéer är en nyupptäckt till ½ %, resterande 99½ % är kombinationer av gamla och återupptäckter, fast kanske på ett annat språk, i ett annat land, på en annan kontinent. Vad bygger jag då detta på?

Sverige har varit läs och skrivkunnigt sedan tidigt 1700-tal. Att kunna läsa och skriva ner tankar samt att räkna gör att man kan ta till sig andras tankar och tekniska utveckling, det vill säga man behöver inte uppfinna hjulet i varje by! Detta gjorde Sverige till uppfinnarnas förlovade land! Med den Europeiska utvandringen till USA skeppade man även över "Kunskap" och "Vilja", vilket gjorde USA till ett land med visioner och möjligheter. När Patentverket öppnades 1885 började man att få kontroll på idéer, man såg också att samma idé dök upp i olika länder, oftast beroende på läs och skrivkunskapen. Idag tycker jag att man borde dela in världen i två läger, kunskapsinnehavande och kunskapstörstande. Kunskapsinnehavande delen(KID)  är den som man har i det närmaste utrotat analfabetismen. Följaktligen blir då den kunskapstörstande delen, de länder man har en över 50 %-ig analfabetism i. I den för enkelhetens skull KTD (kunskapstörstande delen) finns säker många idéer men då de inte vet hur man ska gå vidare med dem så dör dem. De går säkert till någon "kunnig" och frågar, och denne följer Jantelagen, för du ska inte tro att du är något för det är jag som är den "kunnige" inte du!

Min tupp är blå och din är rö! Min ska leva men din ska dö!!

Jag skriver mer sällan här, inte för att jag vill utan för att jag har stagnerat. Just nu känns mitt liv som om det har backat till ifjol. Fysiskt mycket starkare, psykiskt ett gungfly. Idag fick jag lära mig ett nytt ord, Dödsstäda. Jag fick detta till mig när jag läste Kristians blogg " I kroppen min" . Han beskrev det jag också gjort, han hade dessutom ett ord för det, dödsstäda! Utan att rida på andras olycka, så kändes det skönt att läsa om någon som har det värre än jag. I tävlingen om att ha det värst så leder inte jag längre, nu kan jag läsa om en person som har det värre! Det mest tragiska i detta är att när jag läste hans blogg, då poppade barnramsan upp i mitt huvud! Min tupp är blå och din är rö!  Min ska leva men din ska dö!! Vilket skit, jag känner bara för att sätta mig och gråta, gråta över allt skit människan måste utstå!