Jag trodde ikväll att en poet hade vaknat i mig, men mina rim var i klass med Elgigantens. Med denna varma platta, kan man koka allt även en kund! Denna dag har jag slätat ut en rynka i min panna, jag har varit och hälsat på min lillebror. Han ska fira jul i Mariestadt. Tänk vad jag avskyr att mina släktingar ska vara ensamma under julen. Min far kommer till Vår tätort, och firar hos min bror. Vår storebror är hos vår storasyster och min andra storasyster är väl hos sina barn. Min svåger är nog hos sin mor och sina söner, hans äldsta firar sin jul i New York, och våra barn kommer hem. Jag tror nog att allt är under kontroll. Men det finns så många som tillbringar julen helt allena, och jag skulle vilja hjälpa dem alla, men jag räcker inte till.
Idag känner jag att jag inte längre behöver ha bråttom, jag behöver inte längre pinka hårt för att spara tid. Jag är, och det måste räcka, åtminstone till på torsdag för då får jag en prognos och en diagnos, tror jag hoppas jag. På torsdag kommer jag att veta vad som väntar och vad som väntas av mig. Vad som folk har i förväntningar på mig vet jag redan, min ryggsäck är full av sten där deras förväntningar på mig står inristat. Jag lägger av mig min ryggsäck emellanåt, men då läggs det stenar i mina fickor med inristningar på förväntningar som stendammet inte runnit av från ännu. Jag bytte storlek nyligen, från en 20L till en 45L, så det börjar att bli tungt nu, att bära.
Dagens +
Hälsat på min lillebror!
Kört bort sopor!
Varit barnvakt!
flyttat stenar från mina fickor till ryggsäcken!
Läst lite i en bok!
Sparkat loss för tredje gången, från dagens depp!
Ett påklistrat leende!
Rak rygg!
Titta lätt uppåt!
Receptet till en glad själ, går till så. Var dig själv, var ärlig, stå för, och ta ansvar dina åsikter, Håll dit mål synligt! Yii Haa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar