söndag 1 januari 2012

Nu blir jag förbannad!!!

Hundvakt, inget problem! Skotträdd hund under nyår, STORA problem!!
Jag tycker att människor som kräver min respekt på grund av att, ja vad som helst i hitta på väg, kan fara så långt de har pengar till. Eller bara gå och sätta sig i sin kyrka, med en fundering på vad deras gud egentligen menar med att man ska respektera sina medmänniskor. I mina ögon kommer respekt alltid vara något man förtjänar, inget man kan kräva, oavsett ålder, nationalitet eller kön.
Om svensklag säger att kommunerna får bestämma själva om hur och när raketer får skjutas, då ska banne mig ingen liten fjant till medborgare säga till mig att det gör han som han vill, och om jag har ett problem med detta så kan jag ju ringa polisen. Hm, här uppstår ett problem, polisen skiter i detta. Men, om jag använder min rättighet till ett ENVARSGRIPANDE(Rättegångsbalkens kapitel 24, paragraf 7 säger: "Om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa, påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar. Envar får också gripa den som är efterlyst för brott. Den gripne skall skyndsamt överlämnas till närmaste polisman.) med inriktningen ALLMÄNFARLIG VÅRDSLÖSHET, då kan jag gripa en person som inte följer bestämmelsen med förbud på raketskjutning . Då tvingas polisen till att komma och avsluta gripandet och att ta upp anmälan. Nu är ju inte detta ett helt säkert förfarande, man kommer med stor sannolikhet bli anmäld för misshandel av raketförövaren. Men för att vara säker på att få personer som tycker att de står över lagen att sluta, så kan man vänligt, först be dem sluta och hänvisa till den lokala bestämmelsen. Därefter så ringer man polisen och meddelar att man tänker göra ett Envarsgripande då det är risk för brand och skadegörelse samt att människors hälsa kan komma att skadas. Man tar och dokumenterar via mobilen(Videoläge) sitt eget förfarande samt vad förövaren säger och gör.
Det är så här alla borde göra för att skydda våra djur mot detta jäkla smällande på alla andra tider än runt nyårstimmen. Men jag gör som alla andra, jag knyter handen i fickan och svär över idioter, samt tittar olyckligt på hunden som skakar av rädsla och varken kan kissa eller äta.
Men varför gör jag inget då? Jag vet ju hur man kan göra!
Nummer ett är väl, att det smäller så lång ifrån att jag inte kan säkerställa vem som gjort vad.
Nummer två är väl, jag tror inte att polisen gör ett skit åt problemet ändå!
Nummer tre är väl, att jag inte har något större förtroende för den svenska rättsapparaten, för det kommer säkert att sluta med att jag som gjort ett ingripande mot brottslighet straffas, och förövaren går fri.
Det bästa är nog att förebygga genom att bedriva kampanjer mot handlarna som säljer eländet, just med tanke på djuren.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar