Det kom ett nallebud!

I morse beslöt jag mig för att åka till Vänersborg och besöka min far, för vem vet när det blir nästa gång. Under resan dit så ringde jag ungefär var femte minut till honom bara för att upptaget i örat. Jag ringde hans mobil, men där var det ingen som svarade heller. Egentligen var det skönt att oroa sig för någon annan än sig själv och att fundera på vad det hela var, och varför han inte svarade. Jag försökte att vara rationell och säga till mig själv att: Naturligtvis så har han bara missat att hänga på telefonen, och mobilen ligger väl uppe bredvid hörapparaterna. När jag kom ner till honom så kom han åkande med bilen, han hade varit och handlat och skaffat sig en ny mobil. Ja det var ingen Samsung G2S eller Iphone utan en -" Nokia som man kan prata i, synd att knapparna är så små, fast Finland är ju inte så stort det heller! Fast de gör bra telefoner!" Och nej han hade kanske missat lite med telefonen - "Men här ringer det inte så det stör ändå, och ringer det så stör de sällan."
Vi pratade om ditten och datten, lite om hembygden Ljusdal, tittade i lite böcker om köpingen och dess uppkomst. När jag kom hem tillbaka till Skövde så hade det kommit två brev, det första var en kallelse för torsdagen, som jag redan visste om, och det andra var ett nallebud från mina kusiner, tack, det värmde.
Jag har fått SMS och hejarop från arbetskamrater och vänner, det värmer och stärker. Jag känner att ni är med mig på min resa som jag verkligen, verkligen hoppas slutar med att jag får minst aktier för 35 årsanställning på Volvo!