Dobidoo, fredagskväll och har precis klämt en hemma burgare med strips. Då få jag ett SMS från en för mig helt okänd person ifrån Piteå!
-Vad gör du? :) (Jag blir nyfiken och kollar vem det är, det kan ju vara någon som skaffat ny telefon och nytt nummer. Eniro.se talar om att det är från Elin i Piteå. Ingen jag känner alltså.)
-Jo du Elin jag tittar på tv. Dobidoo du vet. Du då?
-Det gör jag med! ;D ( Här tänker jag att detta kan bli pinsamt för denne Elin, så jag bestämmer mig för att vara väldigt artig.)
-Är du säker på att du känner mig? Jag heter Mikael och bor i Skövde. :D
-Hmm naedå har de blivit nå fel! Förlåt:)
-Det är lugnt, så upptagen av tv är jag inte. Ha en bra kväll. Om du har vägarna förbi kan du komma in på en kaffe:)) ( Det sista är vad min fru föreslår att jag ska skriva, man ska vara snäll.)
-Skojar du med mig nu ?!?
- Nej, jag har alltid kaffe på, och nya bekanta är alltid kul. Så om du har vägana förbi lovar jag att du ska få kaffe och smörgås.:) ( Här sockrar jag budet lite, för vem åker från Pite till Skövde bara för en kaffe!)
-Haha har nog inte vägarna förbi Skövde och du är nog lite för gammal för mig. Du får ha det så bra! ( Nu blev jag lite ledsen. Jag har inte stött på henne, jag bara var artig och snäll, med min frus goda minne och skratt. Nåja, skam den som ger sig, ett tack ska jag nog få fram ändå.)
-Jag har ingen aning om din ålder och jag är gift sedan 30 år. Jag bara visar vänlighet, så erbjudandet kvarstår, och om du skulle behöva låna soffan kan du nog få det med. Men som sagt, om du har vägarna förbi.:)) ( okej, jag la på lite extra till, men jag vill ha ett tack!)
- Tack, de var snällt av dig! ( Yes!! Jag visste det! Det går att klämma ett tack ur dagens ungdomar, ordet existerar i deras ordförråd trots allt!!)
Ja jag vet att det betraktas som ett skämt, men för mig så är det så att, skulle denne Elin komma hit till Skövde och ringa på! Ja då finns det ett löfte som håller, detta är en garanti!
Jag har pratat med FK idag, det vill säga att det är jag som kontaktat dem, inte tvärt om. Resultatet blev att den arbetsform jag och Volvo kommer överens om blir det. Fast först måste det fungera med allt som berör mina mediciner och så. Sedan måste mina läkare ge klartecken för att jag ska få arbeta, de är ju inte helt glada över mina idéer. Men för mig är det sociala som jag behöver, jag klättrar på väggarna. Jag håller på hemma med olika saker, sitter och skriver, läser och fixar med bilder. Fysiskt är jag rätt stark nu, inte lika stark som förra hösten, men jag är på väg. Psykiskt är jag rätt labil, depressioner fläskar till mig helt överraskande i tid. men jag har hitintills klarat av att bryta dem själv, med egen kraft! Jag kan bli tvärtrött, och måste bara sova inom ett tiotalminuter, då menar jag inom 5-15 minuter. Annars somnar jag där jag är! Sedan har jag ont, lite överallt i kroppen i varierande styrka. Ibland mer, som då gör att jag måste ta extra morfin, andra gånger mindre och då tar jag inget mer än grunddosen jag äter med depåtabletter.
Jag väntar på två besked, ett från den senaste röntgen på KSS av cancerområdet, och ett annat från Sahlgrenska om beslut av vad de ska göra med min nacke.
I det första gäller, ju längre svaret dröjer, desto större chans att de inget hittat. I det andra gäller, mitt problem med nacken är eskalerande, så om de inte vill operera nu så är frågan istället, NÄR?
Ibland känns det som man har en ryggsäck som när man tittar på den så ser den ut att rymma 5-10 liter. Men när man börjar lyfta ur alla grejor så är det en 70L, och den växer hela tiden.
Det kan ingen tro att skuggor väger så mycket och tar så stor plats.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar