Min tredje tisdag av sex.

Och hur mår vi idag då?

Idag är det tisdag, inte vilken tisdag som helst utan min tredje tisdag med cellgifter. Och hur känns det idag då? Idag är kinderna svullna på insidan, tandköttet är svullet, tungan är svullen och jag har en svampinfektion i munnen. När jag hostar hamnar kläppen i halsen på tungan och man får kväljningar. Halsen är svullen invändigt så jag har svårt att svälja, det känns hela tiden som om man har något som fastnat i halsen. Jag kan endast äta sådant som är flytande, alternativt mjukt bröd som är uppblött i vätska. När ni har tänkt er allt detta kan ni då lägga till smärta. Jag är för tillfället smärtfri då jag står på morfin, ketogan och alvedon, plus diverse piller mot illamående och svamp. Jag har olika saker som jag måste gurgla mig med för att bedöva munnen. Munnen är torr som om jag skulle ha ätit ett helt paket med Marie kex utan vatten. Jag blir trött av att äta!! Nu vet ni hur jag mår.

Dagens händelser.

Idag är vädret vacker, solen skiner men jag får mina strålar inomhus. Vilket egentligen är lika bra för det är snor kallt i Göteborg.

Utsikten är vacker, jag ser Sahlgrenskas fasad i tegel och betong med inslag av byggbaracker och polisbilar. Jag somnade när jag var på dagens första strålning vilket var lika bra, för cd'n med Frank Sinatra tog slut. Stackars Frank, men det är inte hans fel att han för alltid i mitt liv kommer att förknippas med elände så som cancer, strålning, cellgifter och smärta. 

Frank Sinatra, min idol.

Upprörda känslor.

Idag fick jag höra en sak som gör mig upprörd, trakasserier. Ännu mer upprörd blir jag när jag hör att det är chefer som håller på med detta. De som har som uppgift att lösa sådana problem tillsammans med facket. Kommunal har dåliga chefer som inte har begripit sin roll, och tyvärr inte bättre ombud än de valt. Lika ofta som vi i Metall, så är det någon som "offrar sig" och blir ombud. Så då får man någon som är ett "offer" som ombud. Någon som tycker-Men jag vågar ju inte stå upp för er, för jag vågar ju inte stå upp för mig själv. En jäkla odugling som tvingats till att tycka till om något. En som följer minsta motståndets lag. 

Att vara chef är att ha ansvar för ett antal medarbetare. Att vara chef är att skydda medarbetare från trakasserier, inte att vara den som utför dom. Att vara chef är att se till att rasism och trakasserier inte sker på arbetsplatsen, inte vara det som är rasisten och leder trakasserierna. Att då sedan ha ett ombud som inte VÅGAR läsa lagen för sin chef, bara för att man valt en svag individ som inte kan säga nej, det är ju en katastrof för medarbetarna.