söndag 8 september 2013

Definiera osäkerhet!!!

USA, är för mig en upplevelse! På samma sätt som Kanarieöarna eller Barcelona. Det handlar om att uppleva en atmosfär, känna lukter och fuktighet i luften. När man går på en gata i Chinatown känner man lukten av fisken som sålts under dagen, den fisk som dagen innan simmade omkring i Atlanten käkande plankton. Vi var upp i Rockefeller center vilket vi rekommenderar om man åker till The Big Apple. Mycket bättre än gamlingar som Empire State Building, bara för att man ser de gamla och nya i samma vy! Dessutom gick det snabbare och var billigare! Vi hade tänkt att åka ut till Ellis Island men blev tvungna att strunta i detta då Sandy dränkt ön, och att den inte blivit återställd ännu. De hade precis börjat med turer till Frihetsgudinnan. Vi såg södra Manhattan upp till Midtown, plus några flygplatser och stadsdelar från filmens värld. Detta var min historia om USA. Folk är som folk är mest, blandade befolkningar med vanliga arbeten. Människor som sliter var dag för att tjäna sitt levebröd. Det kunde varit i Aten, Paris eller Föne, men nu var det ett annat språk involverat så Föne faller lite ur ramen. Men om man tar Uppsala istället för Föne då finns likheten där! Ett land med ett främmande språk, med en kultur som skulle kunna varit min egen, detta är USA.

Smärta, ett begrepp om en känsla!

Vad är egentligen smärta? En känsla eller ett tillstånd? Eller kanske bara ett påstående för att slippa fler frågor! I min värld är smärta ett begrepp! Ett begrepp som innefattar dagliga problem så som, svårigheter att äta, böja sig, stå, sitta, ligga, dricka, gå, hoppa, springa, eller vad det nu är som ska göras! Jag kan inte lyfta något över axelhöjd! Jag kan inte luta mig framåt, bakåt eller åt sidan! Jag kan inte vrida mig, eller lyfta. Jag kan inte ligga på rygg, mage eller sida. Jag kan inte göra något utan att känna smärta! Nu börjar vi se på problemet! Kände jag smärtan INNAN jag blev sjuk? Det är ju faktiskt en sak jag inte kan svara på för jag vet inte. Det kan vara så att jag byggt min smärttålighet under år av värk, så när jag blev sjuk och började äta "grejor" mot smärtan, så trubbade jag av tåligheten. Det är kanske därför jag inte orkar med i dag. Eller också är det så att jag, bara inte klarar den smärt höjning jag fått! Jag vet faktiskt inte! Men jag vet att jag börjar dagen bra, med lite ont. För att sedan under dagen och kvällen bara bli sämre! Idag har jag så ont i min kropp, att även skinnet värker! Det gör ont att andas!! Men som sagt, jag kanske bara inbillar mig, för jag ser frisk och kry ut! Syns det inte, finns det inte, eller!?

Jäkta är ett sätt att leva, just i nuet!

Så mycket att göra, men ack så lite tid! Tänk om folk visste om de skulle bli 30 eller 110 år! Tänk vilket liv de skulle leva! Att veta om att man inte kommer att bli mer än 30 år, och att då försöka på sina få år hinna allt en 110-åring hunnit med, fast endast på en bråkdel av dennes tid! Vilken STRESS, det är detta som gör att folk dör i förtid! Vad var din plan i livet? Vad hade du tänkt som 15-åring, att du skulle syssla med när du blev 30 år? Vilken var din plan att du skulle hinna med på 15 år? Är du där ännu? har du tappat fokus, för du vore inte den förste, och inte heller den siste till detta! Jag blev drygt 50 år innan jag förstod! Hur gammal kommer du att bli innan du förstår att livet är kort och oberäkneligt! Dessutom måste man komma ihåg att alla prognoser är olika kvalitativa gissningar! Dock oavsett vem som utför dem, endast gissningar! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar