Jag skriver mer sällan här, inte för att jag vill utan för att jag har stagnerat. Just nu känns mitt liv som om det har backat till ifjol. Fysiskt mycket starkare, psykiskt ett gungfly. Idag fick jag lära mig ett nytt ord, Dödsstäda. Jag fick detta till mig när jag läste Kristians blogg " I kroppen min" . Han beskrev det jag också gjort, han hade dessutom ett ord för det, dödsstäda! Utan att rida på andras olycka, så kändes det skönt att läsa om någon som har det värre än jag. I tävlingen om att ha det värst så leder inte jag längre, nu kan jag läsa om en person som har det värre! Det mest tragiska i detta är att när jag läste hans blogg, då poppade barnramsan upp i mitt huvud! Min tupp är blå och din är rö! Min ska leva men din ska dö!! Vilket skit, jag känner bara för att sätta mig och gråta, gråta över allt skit människan måste utstå!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar