Jag är egentligen en Ambassadör!

I natt jag drömde!

Jag vaknade inatt av att en kvinna sa till mig att jag har en ny uppgift att fylla, nämligen att fullfölja Jonas Simas löfte, den tredje filmen om Ljusdal.
Detta är Ambassaden i Ljusdal, Mårtensgatan 4C första våningen till höger, här började min historia i livet. egentligen är det inte riktigt sant för den började på en annan plats, på Hotellgatan i Ljusdal, där byggnaderna sedan länge är rivna. Ambassaden som i min dröm delades in i tre delar västra, centrala och östra, eller som kvinnan i drömmen sa" Vitahuset, Tegelbacken och The Red Ving!"
Jag kände detta så starkt att jag måste gå upp och skriva detta. Jonas Sima har gjort filmer om Ljusdal, och i den senaste lovade han en till. Men när jag "pratade" med honom via mail så sa han att det blir inga fler och att han var klar. Jag hoppas fortfarande att detta inte stämmer för då blir det ju någon annan som måste göra filmen och det känns som om någon annan är jag.
Min anknytning till Ljusdal startar 1959 och slutar 1968 för då flyttar vi till Färila och kapitel två börjar i mitt liv. 1974 lämnade vi Hälsingland och mitt livs tredje, och eventuellt det sista kapitel tar sin början i Skövde.

Min indirekta nutida anknytning till Ljusdal är idag att jag fortfarande har en del av min släkt där, de som levde helt efter parollen "Vi flytt int!" Jag tror nog ändå att det inte är helt sant, de har nog flyttat många gånger mentalt, till andra länder och andra platser i vår avlånga land.
Min dröm om Ljusdal är fortfarande vid liv, inte så att jag kommer att flytta tillbaka, det kommer nog aldrig att ske. Men kunde jag skulle jag flyttat Ljusnan med dalar och berg ner hit till Skövde och Billingens bergssida. Ett berg som min syster kallade för "Ett hål i backen!" när vi kom hit.

Ljusnan är min egentliga barndomsförälskelse, vattnet, dalgångarna, Harren och strömmarna. Alla dessa gånger jag kämpade med att först få fisk på kroken, sedan ta upp den, för att till sist ta ur den. Oftast blev det dock abborre eller gädda, men de gånger man fick harr, ja då var det alltid läge att komma ihåg vart och när jag tog den. Detta är tyvärr minen som bleknat avsevärt, jag kommer ihåg på vilka platser jag varit, men tid och bete, eller vilken fisk jag fick har förbleknat helt.
Nyare minnen som kommit till alla dessa gånger vi varit "upp" från Skövde till, för min del Ljusnan och Ljusdal, Färila byggde bara ilska i min kropp och under många år under ungdomen även, hat! Inte byn, inte platsen, inte mina kamrater, men skoltiden och några av mina "Skolkamrater"!

Vikten av vår historia.

Varje person bär på en historia, en berättelse som är värd att lyssnas på. Den är subjektiv, förvrängd, ändrad, allt det där som berättaren har gjort för att berättelsen ska bli bra. Nu finns det ju personer som inte kan berätta, inte ens en rolig historia utan att förstöra poängen. Men även deras historia är värd att lyssnas på. Så länge man kommer ihåg någon, deras namn och äventyr, så länge existerar de efter sin död. Efter det blir de på höjden ett ansikte på ett fotografi, ett ansikte som ingen vet något om. Just därför finns det en orsak att lyssna på en människas historia, man får till sig en massa anekdoter som man kan förgylla sina egna berättelser med. Mäniskoöden man inte trodde fanns, skildringar av en uppväxt, ibland samtid, och ibland för länge sedan, långt innan jaget. 

Jag vet att långt från alla håller med mig, vare sig i detta eller hur jag berättar min historia. Men det de glömmer är att de kom från ett annat håll, tolkade sagt och gjort på ett annat sätt. Därför menar jag att det finns inte bara en sanning utan flera. Beroende på var man är eller var i berättelsen. Din och min historia är viktig och ska skildras från vår synvinkel. Färgad med våra upplevelser och hur vi numera uppfattade sakerna. Så länge våra berättelser finns att läsa, bilderna av våra liv. Så länge barn, barnbarn, barnbarns barn, barnbarns barnbarn, och så vidare kan leva våra liv genom våra skildringar från vårt perspektiv, så länge lever vi.

Varför, eller varför inte!