Jag har idag besökt mitt jobb! Riktigt roligt att vara tillbaka, men ack vad jag blev trött!! Dessa stackars timmar kändes i min kropp som om jag gjort 10 timmar övertid, inte av tristess utan av att jag var trött. Min fötter värkte, jag var trött i benen och i huvudet av fläktarnas monotona brummande. Jag är glad att det blev denna modell av arbetsstart. För hade jag blivit tvungen att arbeta också, då hade jag inte orkat, helt enkelt. När jag träffad en av mina arbetskamrater direkt på morgonen som avtalat, då var jag redan svettig! Långa korridorer och hårda golv, samt varma kläder. Jag kände min seg av att klivit upp tidigt, men det försvann när jag cyklade till jobbet. Jag var glad när jag kom till jobbet, och det kommer att bli roligt på torsdag igen, för då ska jag tillbaka. Dock inte lika tidigt, för det orkar jag inte. När jag kom hem sov jag först två timmar, sedan pratade jag med några i min omgivning sedan sov jag en timme till.
Kvällen blev bra, faktiskt över förväntan! Allt jag och Brossan planerat blev gjort. Det enda smolket i glädjebägaren var väl att beställd extern tjänst, klarade inte av att leverera. Under all kritik! Jag håller med Brossan! Tocken sopa! Vi/Brossan borde gå till den externa leverantörens chef. Jo det brukar finnas orsaker till händelser, och ursäkter. Sex dagars SMS-ande med löften om leverans i söndags! Vid på ringning via telefon stänger han bort samtalen! Jag tycker nog att om denne leverantör inte gjort sitt jobb på söndag, med fortsatta påminnelser via SMS under veckan, är det dags att vända sig till dennes chef. För det behövs en förändring, har denne leverantör så mycket att göra att han inte klarar av att hålla löften, då behöver han hjälp. Är det inte detta som är problemet, ja då behöver dennes chef göra åtgärder i alla fall. Vi har fått ett löfte, han levererar inte enligt detta! Fixa enligt Volvo style! Tråkigt att du har problem! När får vi våra grejor?
Det låter mycket när kattorna skiter! Jag har blivit soft! Mitt liv är så annorlunda nu, jag har fått distans, men känner en viss bitterhet. Jag har fått många löften, det är säker lika många som knivsticken i ryggen, metaforiskt skrivet. När jag pratade med Brossan ikväll kände jag glädje att fått möjligheter, samtidigt en viss bitterhet mot alla som svikit mig. Vi pratade minnen, och det sved. Jag har trott att jag lagt detta bakom mig, men kände ikväll att jag till viss del var en "Bitterfitta". Om löften jag fått, och när stödet behövdes tittade de till sin egen karriär, och priset var min.
Nå ja, det har runnit mycket vatten under broarna sedan dess, och jag vill ha detta bakom mig. Jag är inget hot längre, men jag har inte förändrats på annat sätt än att, jag är äldre och mitt liv har fått annan mening. Mina värderingar är inte utbytta, trotts att jag utan att förstått bättre, skakat hand med döden.
Jag kommer fortfarande sluta mitt jobb med röd tunga och rak rygg!
Mina frågor till er kommer alltid att vara, vill ni att jag ska ljuga, eller tala om vad jag tycker? Tål ni det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar